Vishetens lustgård

Chapter 32: Vishetens lustgård

1 Efter dessa händelser öfversåg jag ingångarne i norr öfver bergen, och blef varse sju berg uppfyllda med ren nardus, välluktande träd, kanel och papyrus.
2 Härifrån begaf jag mig öfver spetsarne af dessa berg ett stycke österut, och gick öfver den Erythræiska sjön, och då jag hade kommit långt på andra sidan om den, gick jag jemte ängeln Zatheel
3 och anlände till rättfärdighetens trädgård. I denna trädgård såg jag ibland andra träd några, som voro talrika och stora, och hvilka blomstrade der. Deras vällukt var angenäm och kraftig, och deras utseende var både omskiftande och präktigt. Kunskapens träd var äfven der, af hvilket, om någon åt, han blef begåfvad med stor vishet.
4 Det var likt ett slag af Tamarind-trädet, bärande frukt som liknade vindrufvor, oändligt skön, och dess vällukt spridde sig på ett ansenligt afstånd.
5 Jag ropade: huru skönt är icke detta träd, och huru angenämt är icke dess utseende!
6 Då svarade den heliga Raphael, en ängel, som var med mig, och sade: Detta är kunskapens träd, af hvilket din stamfader och din stammoder, som blef enka, åto, hvilka voro före dig, och hvilka, då de erhållit kunskapen, fått öppna ögon och sett sig vara nakna, blefvo drifna ur trädgården.
Previous ChapterNext Chapter